Professor Oops

Pedagogisk app för barn? Vad barn lär sig i Professor Oops

För föräldrar och lärare

Ja, de lär sig: riktig naturvetenskap, och att göra egna planer

Två saker på en gång. När barnen leker upptäcker de riktig naturvetenskap: rödkålssaft blir rosa av ättika, bikarbonat fräser, svart bläck delar sig i färger på vått papper. Och eftersom spelet inte har några mål alls väljer de sina egna, provar saker och provar igen.

  • Inga mål, inga poäng
  • Riktig kökskemi
  • Experiment att göra på riktigt
Målad illustration av tre barn och målaren vid ett bord i klassrummet med rödkålssaft i rosa, lila och gröna glas och ett förstoringsglas.

Ingen kurs och inget quiz: ett papper där riktiga saker händer

Professor Oops är en rit- och målarapp för barn i ungefär 4–10 år där papperet beter sig som på riktigt: färgen flyter ut, ketchupen kladdar, teckningen kan gräddas och frysas, och riktig kökskemi händer på skärmen.

Den har inga lektioner, inga nivåer och inga quiz, och vi lovar inga bättre betyg. Det vi kan visa är vad ett barn faktiskt gör i den, och vad det upptäcker på vägen. Det handlar om två halvor: naturvetenskapen de snubblar över, och själva leken, som inte har något annat mål än det barnet själv väljer.

Första halvan: naturvetenskap

De kladdar och tar reda på hur världen fungerar

Varje material följer samma regler som det riktiga, så det ett barn upptäcker på skärmen stämmer också i köket. Sex upptäckter som dyker upp gång på gång:

Målad illustration av målaren som häller röd ättika på en hög bikarbonat på en bricka, som fräser upp i rosa skum.

Ättika på bikarbonat fräser

Droppa ättika på en hög bikarbonat så skummar den upp, rinner som lava och tar slut efter hand. Citron fungerar också: alla syror gör det.

Målad illustration av pappersremsor och ett kaffefilter i glas med vatten, där prickar av svart tuschpenna har delat sig i blå, rosa och gula band, medan målaren tittar noga.

Svart bläck är en blandning av färger

En droppe vatten på en prick svart tuschpenna kryper genom papperet och torkar till en blå ring, ett rosa band och en gul mitt. Det kallas papperskromatografi.

Målad illustration av målaren som genom ett förstoringsglas tittar på bröd och en jordgubbe med luddiga mögelfläckar, bredvid en kalender med tre dagar överkryssade.

Mögel behöver mat, fukt och tid

Låt mat ligga i tre dagar så växer det mögel på den, men inte på det tomma papperet. Salt håller det borta; ättika dödar det.

Målad illustration av målaren som pekar på ett gyllenbrunt hjärta och en stjärna som kommit fram på papperet efter strykningen, med ett strykjärn, en halv citron och en tops.

Värme förändrar vissa saker för gott

Text skriven med citronsaft försvinner när den torkar och kommer tillbaka brun under strykjärnet. Värmen förändrar sockret i saften, och det går aldrig tillbaka.

Och mycket mer som de stöter på utan någon lektion

  • Smälta och stelna. Choklad smälter under strykjärnet och stelnar igen, glass fryser till hårt igen i frysen, och ett ägg i ugnen stelnar vitt för gott.

  • Olja och vatten. Olja flyter på vatten som en gyllene hinna. Rör ner den i en äggula så blir det en majonnäs som håller ihop.

  • Frön behöver vatten. Chiafrön på vått papper gror; på torrt papper väntar de bara.

  • Ljud är vibrationer. Högtalaren får papperet att vibrera, och saltet samlas på linjerna som står still.

  • Myror följer ett spår. Lämna något sött framme så kommer myrorna. Över en linje av ättika eller bikarbonat går de inte.

  • Säkerhet utan risk. Eld, och blekmedel blandat med ättika, händer bara på skärmen, och spelet berättar varför man aldrig provar det på riktigt.

Målad illustration av målaren som sitter på huk vid en ugn och ser en vaxkritsteckning bli gyllenbrun där inne, med en isbitsform och en citron.

Ingen förklarar först. De provar, tittar och undrar varför

I spelet förklaras ingenting i förväg. Ett barn häller, droppar och väntar, ser vad som händer och ändrar en sak: vått eller torrt papper, en droppe diskmedel eller fem, salt eller inget salt. Det är så naturvetenskap fungerar: undra, gissa, pröva, titta igen.

Sedan kommer den bästa frågan av alla: skulle det hända på riktigt? Många av experimenten finns i en riktig version här på webbplatsen, med vad du behöver och vad du ska tänka på, så svaret kan testas vid köksbordet.

Andra halvan: fri lek

Spelet har inga mål alls. Så barnen sätter sina egna

Det finns inga nivåer, poäng, tidtagning, stjärnor eller fel svar. Ett barn öppnar ett papper och bestämmer vad det ska bli i dag: en skattkarta, en vulkan, ett porträtt av katten, eller att ta reda på vad som händer när allt åker in i ugnen. Den friheten är inget hål i designen. Den är designen.

Egna planer

Att hitta på en plan, ändra den halvvägs och göra klart den (eller inte) är helt deras sak. Ingen sätter betyg på det.

Det går inte att misslyckas

En teckning som ”blir fel” blir bara en ny teckning. Ångra tar tillbaka de senaste stegen, och ett nytt papper är ett tryck bort.

Igen, och igen

Ingenting stressar dem. De kan släppa samma klick tio gånger för att se om det händer igen, och det är precis vad ett test är.

På sitt eget sätt

Det är först och främst en målarapp: vattenfärg som flyter ut på vått papper, vaxkritor, tuschpennor, ketchup. Det de gör är deras, och de kan spara det i Mina teckningar.

Orsak och verkan

Alla verktyg verkar på samma papper, så allt kan mötas. ”Vad händer om jag lägger vattenfärgen i frysen?” har alltid ett svar.

Tillsammans

Två barn kan måla samtidigt på en surfplatta. De delar på verktyget som är valt, så de måste komma överens om en plan.

Varför fri lek är värd tiden: vad forskningen säger

Vi hänvisar hellre till forskningen än lovar stora saker själva. Tre studier som är värda att känna till:

  • Lek är ingen bisak. Så uttrycker den amerikanska barnläkarföreningen American Academy of Pediatrics det i rapporten The Power of Play (Yogman m.fl., Pediatrics, 2018): leken bygger de förmågor som barn använder för att planera, koncentrera sig och sträva mot ett mål, och rapporten uppmanar barnläkare att rekommendera lek.

  • Att bli visad hur kan begränsa vad barn upptäcker. I ett experiment med förskolebarn (Bonawitz m.fl., Cognition, 2011) höll sig barn som hade fått lära sig en sak som en ny leksak kunde göra mest till just den saken. Barn som inte hade fått någon förklaring utforskade mer och hittade mer av det leksaken kunde göra.

  • Att upptäcka fungerar bäst med lite hjälp. En genomgång av 164 studier (Alfieri m.fl., Journal of Educational Psychology, 2011) visade att upptäckande helt på egen hand gav sämre resultat än direkt undervisning, men att upptäckande med lite vägledning (frågor, återkoppling, att få förklara själv) fungerade bättre än andra sätt att undervisa. Och det är där du kommer in.

Målad illustration av målaren som fingermålar på ett stort papper fullt av handavtryck, färgklickar, en tandkrämsslinga, glitter och ett knäckt ägg.

Det du tillför på fem minuter: frågor, inte svar

Ditt barn kan leka alldeles utmärkt på egen hand. Vill du få ut mer av det är det här allt som behövs:

  1. Fråga vad barnet gör

    Låt barnet berätta om planen. Den kanske ändras tre gånger, och det gör inget.

  2. Be om en gissning först

    ”Vad tror du händer om …?” Innan ättikan hälls på, inte efteråt.

  3. Fråga varför

    Efter överraskningen: ”Varför tror du att det blev så?” Alla svar är en bra början; på experimentsidorna finns det riktiga.

  4. Gör ett på riktigt

    Välj ett experiment och gör det tillsammans i köket. Jämför sedan: vad var likadant, vad var annorlunda?

  5. Beundra, rätta inte

    Prata om vad barnet gjorde och provade, inte om det blev ”rätt”.

Vad det är, och vad det inte är

Vad det inte är

  • En kurs med lektioner och nivåer

  • Ett quiz, ett prov eller en poängräkning

  • Ett löfte om bättre betyg

  • En ersättning för riktig färg, riktigt papper och riktiga experiment

Vad det är

  • Ett papper där riktiga saker händer

  • Riktig naturvetenskap som barnen upptäcker själva

  • En plats för egna planer, där det inte går att misslyckas

  • En väg in till det riktiga: experimenten på webbplatsen har en version för ert kök

För lärare

I klassrummet: förutsäg och titta tillsammans, gör det sedan på riktigt

På den interaktiva tavlan kan klassen först förutsäga och titta på ett experiment och sedan göra det på riktigt. Lärarsidan visar hur experimenten passar NO enligt Lgr22, i åk 1–3 och åk 4–6, med fyra lektionsidéer: rödkål, mögel, magisk mjölk och säkerhet.

Frågor från föräldrar och lärare

Är Professor Oops en pedagogisk app?

Det är en rit- och målarapp där riktig naturvetenskap händer. Det finns inga lektioner, quiz eller poäng: barnen tar reda på saker genom att leka, och experimentsidorna förklarar varför, för dem och för dig.

Stämmer naturvetenskapen i spelet?

Materialen följer de riktiga reglerna: rödkålssaft byter färg enligt den riktiga pH-skalan, och en svart tuschpenna delar sig i band precis som en riktig tvättbar tuschpenna. Där spelet förenklar säger vi det: växterna i spelet behöver till exempel vatten, men inte ljus.

Mitt barn sprutar bara ketchup och stoppar in allt i ugnen. Är det också lärande?

Ofta, ja. Att kladda är hur små barn tar reda på vad saker gör: vad som är rinnigt eller tjockt, vad som sugs in, vad som förändras i ugnen. Och ibland är det bara roligt, och det är också okej.

Ska jag leka med?

Barn kan leka på egen hand. En fråga från dig då och då (”vad tror du händer?”) och ett experiment som ni gör på riktigt tillsammans ger mest.

Vilken ålder passar den för?

Barn i ungefär 4–10 år. De minsta älskar klickarna, ugnen och frysen; äldre barn får ut mer av experimenten och förklaringarna bakom dem.

Låt dem upptäcka själva

Gratis att börja i webbläsaren, utan registrering. Öppna ett papper och se vad de gör med det.

  • Ingen reklam
  • Inga konton
  • Inga mål